Andeas: Vi delade tiden du och jag. Vi upplevde både de tunga dagarna, såväl så dessa fyllda av glädje. Likt naiva barn, med de bredaste av leenden, red vi upp på kullarna och erövrade världen. Vi ritade kartorna, Cruise.
De tog dig en kall dag och jag önskar bara att jag kunde fått chansen att försvara dig. Att försvara det vi hade. Men dagen var kall och jag skylde mig tanklöst under taket, med kaffet som ursäkt för min frånvaro. Nu finns du inte lägre hos mig, Cruise. Kullarna har blivit högre och benen orkar inte bära.
Jag vill bara dra fingrarna längs din ram en sista gång och säga att jag älskar dig.
3 comments:
Jag hade en konstig böjelse för ett dammsugarmunstycke en gång i tiden. Vi förstod aldrig varandra.
Anar jag kärlek på hat-bloggen?
Upp med hakan. Tänk på att den kanske gör världen till en lite bättre plats för en familj någonstans där pappan behövde din vän för att kunna arbeta och tjäna ihop några slantar till mat...
Post a Comment